Näsby sockens sju soldater år 1871 var: Nummer 131 Brolin i Ullersäter, 132 Wahlstedt i Ullersäter, 133 Durkfelt Näsbybacka, 134 Fröjd Vibyn, 135 Nyberg, Nyby, 136 Lindström, Lia, 137 Lindberg, Lia.
Soldater från Näsby socken i Kungsörs kompani:
Tillhörande Westmanlands Regemente, från 1500-talet och fram till och med 1927.
Blomme, Anders (Persson)………………….......…………………….akt 1827
Blomme, Erik (Gustavsson)…………..……….död 3/12 1809 – akt 1783
Blomme, Hans (Persson)…………………........……………………….akt 1681
Blomme, Jan (Jansson)……………………….......………………ingen uppgift
Blomme, Karl Johan (Nyberg)………….......……född 11/11 1834 – akt 1855
Blomme, Karl Peter (Bengtsson)……………….....………………….akt 1818
Blomme, Klas Jakob (Elfberg)………………………....………...…..akt 1748
Blomme, Lars (Jansson)………………………………….......….ingen uppgift
Blomme, Nils (Andersson)………………………………......…..……..akt 1809
Durkfält, Anders (Jansson)……………………….....…………….…..akt 1827
Durkfält, Anders (Svensson)…………………...……………….ingen uppgift
Durkfält, Anders (Andersson)……………………………...……ingen uppgift
Durkfält, Anders P (Persson)……………………..………..…..ingen uppgift
Durkfält, Erik (Persson)…………………….....………………...……..akt 1784
Durkfält, Johan……………………………..….…..död 7/5 1782 – ingen akt
Durkfält, Lars (Larsson)…………………......………………………….akt 1743
Durkfält, Lars (Olsson)…………………......………………………...…akt 1688
Durkfält, Lars (Olsson)……………………….…..död 1/3 1811 – akt 1786
Durkfält, Olof (Andersson)……………………..……död 10/00 – akt 1742
Fröjd, Anders (Hansson)………………………....………….…..ingen uppgift
Fröjd, Israel (Israelsson)……………………….....……………….…..akt 1780
Fröjd, Jan (Nilsson)………………………………........…….…...…….akt 1810
Fröjd, Lars (Larsson)…………………………..……......….…………..akt 1808
Fröjd, Lars (Tyrilsson)…………………………….......…….……ingen uppgift
Fröjd, Lars (Zachrisson)………………………….....……………..…..akt 1737
Fröjd, Olof (Andersson)…………………....…född 10/9 1810 – akt 1836
Fröjd, Per (Göransson/Jansson)……….…...…..……………..……akt 1748
Klinga, Anders (Andersson)………......….död 11/12 1825 – akt 1809
Klinga, Anders (Hansson)………………......…..……………………..akt 1744
Klinga, Anders A (Andersson)………..…....………………...………akt 1757
Klinga, Erik (Hansson)…………………...……..död 30/3 1781 – akt 1774
Klinga, Erik (Hedgren)………………..…......…………………..……..akt 1826
Klinga, Hans (Olsson)………………..…....….död 1/00 1809 – akt 1806
Klinga, Jan (Olsson)………………..….....….död 25/11 1806 – akt 1781
Klinga, Johan (Olsson)………………….…………………........………akt 1679
Klinga, Mats (Jansson)………………..………död 10/00 1743 – akt 1743
Klinga, Nils (Aspling)………………..…........…………………...…….akt 1743
Klinga, Olof (Nilsson)……………….....…..död 10/00 1742 – ingen akt
Lindberg / Svets, Karl (Jansson)……………………………....…….akt 1776
Lindberg, Jan (Nilsson)………………………………………........…….akt 1807
Lindberg, Jan (Nilsson)…………………………………......….………..akt 1827
Lindberg, Per (Andersson)…………………………....…………...…..akt 1809
Lindrot / Lindström, Nils (Andersson)…...…………………..…..akt 1742
Lindrot, Anders (Andersson)…………..….död 17/12 1741 – ingen akt
Lindrot, Anders (Larsson)…………………….......……………………akt 1694
Lindrot, Israel (Israelsson)……………….….död 27/6 1693 – ingen akt
Lindrot, Jan (Jansson)…………………………..död 31/3 1809 – akt 1790
Lindrot, Lars (Lustig)…………………………………......………...……akt 1810
Lindström / Lindrot, Nils A (Andersson)……………………..…….akt 1742
Lindström, Petter (Svensson)……………..död 12/3 1790 – akt 1778
Rut / Ullberg, Nils (Jönsson)………………………………....………..akt 1748
Rut, Erik (Andersson)…………………………………......……….…….akt 1694
Rut, Lars (Ersson)………………………….…….död 3/00 1748 – akt 1743
Rut, Lars (Persson)………………………...……död 8/00 1742 – ingen akt
Rut, Nils (Larsson)………………………….....………………..…..ingen uppgift
Rut, Olof (Johansson)………………………....…………………..ingen uppgift
Svets / Lindberg, Karl (Jansson)…………………………….……..akt 1776
Svets, Daniel (Andersson)……………………..död 9/4 1762 – akt 1747
Svets, Erik (Ersson)………………………….........…..död 9/4 1762 – akt 1747
Svets, Johan (Johansson)……………………....……………….…….akt 1743
Svets, Olof (Bengtsson)………………………död 9/00 1742 – ingen akt
Svitts, Jöns (Larsson)……………………………….....…………….….akt 1687
Ullberg / Rut, Nils (Jönsson)……………………...…………...………akt 1748
Ullberg, Israel (Israelsson)………………….död 29/11 1808 – akt 1806
Ullberg, Israel (Larsson)………………………….....……………..……akt 1809
Ullberg, Lars (Zakrisson)………………………….....………………….akt 1767
Summa inskrivna i Kungsör: 66
Rotetillhörighet: Blomme-Ullersäters, Durkfält-Torp, Fröjd Frövi, Klinga-Nyby, Lindberg-Lia, Lindrot-Lia, Lindström-Lia, Rut-Ullersäter, Svets-Lia, Ullberg-Ullersäter.
Registrerade från Näsby socken, åren 1679-1855.
Westmanlands Regemente förekom 1635-1927, då det uppgick i Flygflotiljen i Västerås, F 1, som i sin tur nedlades 1973.
Hvad man hört säj´as, om traktens Soldater och Husarer, i Näsby
”Källtorpet hette förr Medinge ryttarstuga och hade blivit ett tillhåll för många soldater. Orsaken lär ha varit tillgången av arbete på gården. Knekten Brolin som tidvis ska ha jobbat på Medinge, lär ha bott i Ullersberg, inte heller så sällan på Ullersäters mark. >Vid bäcken låg Ullbergs stuga. Men Corporal Ullberg själv bodde i en stuge, lite högre upp<.
Ryttmästaren Carl Reinhold Tersmeden tillärvdes Medinge och Kägleholm efter fadern, Jakob Niklas död, 1822. Själv född 1789 efter modern Hedvig Wegelin och vid vuxen ålder disponent vid Larsbo och Saxe bruk i Söderbärke. Efter faderns död på Hinseberg i januari 1822,vigdes Carl Reinhold samma år med kusinen,Gustava Charlotta Tersmeden.
Soldat Schilling kom från Vrickarbron i Ullersäter, liksom ryttarna Lindberg och Åström. Nära Bärgia gård bodde knekten Ekstedt som var en häjare i att slunga hammarn´ mot städet! I Hjeltmyra var soldaten Lindquist ibland bokförd som anställd i stallet. Medinges källare för is byggdes år 1825 av soldaterna Schill och Flyckt. De svenska krigen var nu över och knektarnas mångkunnighet kom väl till pass. Genom sin skrivkunnighet blev de även bra undervisare på landsbygden, t.ex. i Högstaboda under artonhundratalet. Lokal
var den senare Högstaboda handel. Den soldaten bodde i knektstugan Bogärdet. I likhet med Hedvig Wegelins samtida barnaskola 1836 i Ödeby, undervisades det i två ämnen.
Sedan flyglarna uppförts av tegel från Wedevåg, med s.k. reveterad vit yta där den underliggande stommen utgörs av liggtimmer, övergick man på Medinge till den mera salongsbetonade verksamheten vid planen ner mot sjösidan, den så kallade Bränneri-backen.>Nya Brygghuset<uppfördes av soldat Tapper från Wrälinge i>1830-tals stil <. Därefter >rann en ström av brännvin< ut till krogar och gästgiverier i Ålsäng, Fellingsbro och Arboga. Västmanland blev landets mest brännvinsdränkta landskap och fram under 1840-talet, märktes de största alkoholproblemen i Fellingsbro. Bryggarhuset innhöll bostad med rum och kök, där rummet hade tegelkakelugn, för brännmästaren Meier.
Öfversten von Düben på Kägleholm inköper först 100 kannor Brännvin av Meier för 83 Rigsdaler Banko, senare ytterligare 300 kannor, medan han dessförinnan efter kriget mot Ryssland om Finland, 1808-1809, mottagit två soldater som uppenbarligen överlevde striderna och som vid hemkomsten visade sig under stridernas hetta, bytt ut von Dübens byxor mot andra par, av sämre kvalitet (kanske ryska?). Detta får öfversten >att gå i taket< ! Han skriver i ett brev från Kägleholm (som har 150 hästar i stallet), a t t återfå byxor av samma kvalitet som de han lämnat ut till de då stridsdugliga knektarna (1808)!
Klädetska ha samma kvalitet som hade beståtts de bägge soldaterna när de ”utgingo” !
Vid Mötesplatsladan mellan Källmanstorp och Sandåsens husartorp möttes Ryttarna. Kvar sitter järnringarna som höll hästarna, som ett bevis på träffpunkten. - Några vet man fortfarande namnen på: - Soldat Ekstedt från Bärgia gård, god för 23 riksdaler av smide, Ryttaren Forsell hade tjänat slant vid notdragning med kusken Lindström. >Rotesoldaten blev en prydnad för hemorten. Uniformens snitt blev stilbildande, både för civila kläder som för folkdräkten. Officerarna drog på sig sämskinnsbyxorna fuktiga för att de skulle smita åt, som parismodet föreskrev!< Husarerna blev senare kuskar vid Herrgårdarna. I Fellingsbro skulle två husarer(ryttare) rida före likvagnen, - en för den tiden vanlig sed!
Inne i skogen, intill Medingegärdet, finns en källa som kallades Kanonkällan, därav också namnet på skogen;-Kanonskogen.Namnet uppkom efter soldat Kanon på Hinseberg, som
hittat källådern. Kapten Schröder på Ringaby köpte August och Emma Larssons ena ko när hustrun kom leandes mä Maj-Ros och de möttes som av en händelse. Han betalade ur börsen, kontant på vägen! Schlyter hette Medinges sista husar. Rusthållskonto 1838: 1 skrapa åt häst, syl och krats vilket samtidigt med pistolbesiktning belöper sig till 6 Rigs B:o 30 shilling och 2 runnst. >Han va så granner på sin vita häst, mä korslagda revärer och blanka ridstövlar, att tjänstejona ”tog till ögera”, - när han red bort en sista gång<.”
– som troligen läst på i: ”Herrgårdar och torp vid Väringen”?
Besökare:
Denna månad:
Näsby socken hade år 1871 sju indelta soldater till landets försvarande.
Då några krig, sågs avlägsna, sysselsattes soldaterna med järnvägs- och vägbyggen. Just året 1871 invigdes jänvägen Frövi-Ludvika, varför troligen flera soldater deltagit som rallare. En månad i taget, tjänstgjorde soldaten som betjänt, på någon av landets fästningar, där fångar hölls inlåsta. Slår man upp Örebro läns markegångs-taxa, med priser för soldaters beklädnad och underhåll, för år 1861 och som upprättads av Riks-Ståndens Deputerade, finner man överst, -två prislistor ; - en med priset på varan för Nerike och en med priset för Bergslagen i Riksmynt av Riksdaler och öre.
Soldatbeklädnadspersedlar
Enligt Kongl. Instruktion för Beklädnads-Direktionerne den 23 mars 1858,Kongl. Krigs- och Kammar-Kollegier-nes Kungörelse den 10 Februari 1844 samt Kongl. Krigs-Kollegii Cirkulär den 5 mars 1847.
Båtsmans Beklädnads- och Hemkalls-persedlar
Enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, den 10 Sept. 1816 och Kongl. Kammar-Kollegii Bref, den 9 Okt. 1827.
Underhåll för tågande Trupper
Beklädnads-Persedlar:
1 Tröja af blått Vadmal...................................................9:--
1 Väst med ärmar af dito.................................................6:--
1 par Långbyxor af dito...................................................5:50
1 Halsduk af mörkt Lärft................................................--:57
1 par Läderskor.............................................................4:--
1 par Ullstrumpor...........................................................1:25
1 Skjorta.....................................................................2:25
Enligt Kongl. Kungörelse, den 27 Augusti 1816, Kongl. Kammar-Kollegii Cirkulär, den 3 December, samma år samt Kongl. Förordningarne den 6 September 1842 och den 17 Juli 1858.
a) 1 mans dagportion, bestående af 2 skålpund mjukt bröd, 1 skålp. rågmjöl, 1 skålp. sill, ½ skålp. smör, tillsammans.......--:45
b) 1 hästs dygnration, bestående af 2½ kannor Hafre, 10 skålpund Hö och 16 kannor Hackelse, tillsammans...............--:66
1 stycke Vapenrock......................................................18:67
1 ” Kask med prydnader........................................7:50
1 ” Halsduk.......................................................--:54
1 ” Skjorta.........................................................2:25
1 par Byxor.................................................................10:57
1 ” Tältduksbyxor......................................................3:75
1 ” Stöfletter............................................................1:13
1 ” Strumpor............................................................1:25
1 ” Skor...................................................................4:--
1 ” lösa Sulor..........................................................--:75