JÄRNETS VÄG har uppstått! 7km PRÅMLED. Hans Eriksson, Ruben Lindberg.

Wedevågssjön – Vågaren – Högstabodasjön - Frövifors!

Prova Hans Erikssons idé, härnedan, så bevaras den historiska båtleden!

Alltsedan 1982, med några års mellanrum, har vattenleden som mäter 7 km, varit utmärkt med någon form av bojar. Dokumentation gjordes 1990 av Edward Matz när han publicerade en utförlig artikel ”Järnets väg” i årsboken Arboga Minne.

Adoptera ett GRUND? Vill ni vara med och säkra båtleden i Ditt närområde?Åtagandet innebär att ni får en flaggboj som på försommaren (efter vårfloden) läggs ut på DITT grund och frampå hösten tas upp för vinterförvaring. - Enkelt och smärtfritt!

Härmed uppnås det vi alla strävat efter som färdas på sjösystemet: > Ett säkrare farvatten, där vi själva, våra barn och barnbarn inte behöver oroa sig om att köra på en grundsten <. Blir Du med, levererasflaggbojen inför båtsäsongen 2010 –GRATIS!

Din anmälan skrivs på en lapp, som Du kan lägga i lådan:

Emanuelsväg 23, 711 72 Vedevåg eller ring på 265 33 eller 0705-478846.

Grundmarkeringsbojar i Wedevågssjön och vid Reskan år 2010.

1985-års Flaggbojar låg parvis (2 x 5) , här vid Vågaräng.

Turistkanot på väg in i de smalare stenrika passagerna.

Den historiska vattenleden har nu kommit till Segelvända d.v.s.lastageplatsen där omlastning skedde till klövjning, här bars lasten på hästryggar förbi de båda dånande vattenfallen i Frövifors och fram till Väringen där andra pråmar väntade för vidare sjöväg mot Arboga o utskepp.

Björklundsstället börjar skymta fram. Daterat i orts-namnsregistret till 1600-talet. 

- Här finner vi ett utflöde!

GUSTAV I.

De äldsta transportfarkosterna för olika vattensystem.   

- ” -     Grundare.

Ägde Kägleholm,Hinseberg och Frövifors Järnbruk under denna tidsperiod.

Den tersmedska ätten (fyra generationer) slutförde järnbruksepoken vid Frövi forsar och inledde den numera omfattande kartongtillverkningen här.

Den tersmedska stenvalvsbron imponerar än idag vid fallet Nr.1

Herrgården är belägen omedelbart till höger härom.-Vi tittar in:

Härifrån är steget inte långt att nedströms besöka dagens muséum. Med ”tidvattnet” kom en dag på besök Wedevågs bygdeforskare. Med Sten B. Noréns digitalkamera får vi här några bildsekvenser av besöket.   -Conny Tiderman välkomnar!

”Pappersbruksarbetarnas Tid” vid PM 3 och PM 4 i Maskinhallen.

Wedevågs bygdeforskare tar sig en titt på utställningen ”Patronernas tid” som visar Näsby socken under 1800-talet,med allt från soldattorpens knektar till svenska konungens företrädare på Hinseberg och Medinge. Fr.v. Knut Målefors, Margit Strömberg, Sten B. Norén och Intendent Conny Tiderman. - Damen till höger föreställer någon från Herrskapet.

Foto: Hans S Eriksson.- Bilden från Tersmedernas paviljong.

Skaparna av utställningen ”Patronernas tid” var bl.a. Gun-Britt Lindberg, Inger Andersson i överinséende av Conny Tiderman. Arkivkursen som åstadkommit innehållet i alla skärmar och samlat in de objekt som behövdes arbetade i Pappersbruks-muséets arkiv 2006-2008.-Invigning skedde i september 2008.

Foto: Edgard Wendler.          Bilden från Stora Konserthallen.

"Koppartornet på Kaninholmen från 1840 är här på bilden placerat på en

slipsten för tillverkning av pappersmassa

vid nedre fallet i Frövifors".

Modellarkitekt: Bo Wessman     Foto: Sten B Norén

Bild: Slipsten för tillverkning av pappersmassa vid nedre fallet i Frövifors

JÄRNETS MÄN - Smedens TÅNG kunde väga 25 kg. FOTO: Edgard Wendler.

Jacob Niklas Tersmeden, alias Conny Tiderman, inviger den 14 september 2008 utställningen >Patronernas tid< inför de stolta medarbetarna Bertil och Gun-Britt Lindberg, Inger Andersson, Bo Wessman och Margaretha Söder. - Bild utanför Huvudèntrén

”Knektarnas Tid” följer som nästa rubrik från Utställningen 2008

Men vi fortsätter ”Järnets väg” mot utskeppningen.

Arboga Riksdag (landets första) hölls här året 1435.

Järnvågen vid kaj i Arboga avgjorde vikt och vinst.

Järnvåg daterad 1662. Ofta tillverkade i Wedevåg.

Järnbodsgården inhägnades av dessa pampiga hus.

- Uppankrade för ilastning väntade mälarskutorna -

Sedan för fulla segel – Ut i världen! Här från Lasse-Majas sista utpost. Minnesplattan i gräset framför.

Besättning och passagerare i muntert samspråk

Framme vid ön Agnefit i Mälaren  b a r s  stångjärnet tvärs över till de väntande havsgående tyska koggar som transporterade vidare till ett behövande Europa.