Näsby sockens sju soldater år 1871 var:   Nummer 131 Brolin i Ullersäter,   132 Wahlstedt i Ullersäter, 133 Durkfelt Näsbybacka, 134 Fröjd Vibyn, 135 Nyberg, Nyby, 136 Lindström,  Lia, 137 Lindberg,  Lia. 

Soldater från Näsby socken i Kungsörs kompani:

Tillhörande Westmanlands Regemente, från 1500-talet och fram till och med 1927.

Blomme, Anders (Persson)………………….......…………………….akt 1827

Blomme, Erik (Gustavsson)…………..……….död 3/12 1809 – akt 1783

Blomme, Hans (Persson)…………………........……………………….akt 1681

Blomme, Jan (Jansson)……………………….......………………ingen uppgift

Blomme, Karl Johan (Nyberg)………….......……född 11/11 1834 – akt 1855

Blomme, Karl Peter (Bengtsson)……………….....………………….akt 1818

Blomme, Klas Jakob (Elfberg)………………………....………...…..akt 1748

Blomme, Lars (Jansson)………………………………….......….ingen uppgift

Blomme, Nils (Andersson)………………………………......…..……..akt 1809

Durkfält, Anders (Jansson)……………………….....…………….…..akt 1827

Durkfält, Anders (Svensson)…………………...……………….ingen uppgift

Durkfält, Anders (Andersson)……………………………...……ingen uppgift

Durkfält, Anders P (Persson)……………………..………..…..ingen uppgift

Durkfält, Erik (Persson)…………………….....………………...……..akt 1784

Durkfält, Johan……………………………..….…..död 7/5 1782 – ingen akt

Durkfält, Lars (Larsson)…………………......………………………….akt 1743

Durkfält, Lars (Olsson)…………………......………………………...…akt 1688

Durkfält, Lars (Olsson)……………………….…..död 1/3 1811 – akt 1786

Durkfält, Olof (Andersson)……………………..……död 10/00 – akt 1742

Fröjd, Anders (Hansson)………………………....………….…..ingen uppgift

Fröjd, Israel (Israelsson)……………………….....……………….…..akt 1780

Fröjd, Jan (Nilsson)………………………………........…….…...…….akt 1810

Fröjd, Lars (Larsson)…………………………..……......….…………..akt 1808

Fröjd, Lars (Tyrilsson)…………………………….......…….……ingen uppgift

Fröjd, Lars (Zachrisson)………………………….....……………..…..akt 1737

Fröjd, Olof (Andersson)…………………....…född 10/9 1810 – akt 1836

Fröjd, Per (Göransson/Jansson)……….…...…..……………..……akt 1748

Klinga, Anders (Andersson)………......….död 11/12 1825 – akt 1809

Klinga, Anders (Hansson)………………......…..……………………..akt 1744

Klinga, Anders A (Andersson)………..…....………………...………akt 1757

Klinga, Erik (Hansson)…………………...……..död 30/3 1781 – akt 1774

Klinga, Erik (Hedgren)………………..…......…………………..……..akt 1826

Klinga, Hans (Olsson)………………..…....….död 1/00 1809 – akt 1806

Klinga, Jan (Olsson)………………..….....….död 25/11 1806 – akt 1781

Klinga, Johan (Olsson)………………….…………………........………akt 1679

Klinga, Mats (Jansson)………………..………död 10/00 1743 – akt 1743

Klinga, Nils (Aspling)………………..…........…………………...…….akt 1743

Klinga, Olof (Nilsson)……………….....…..död 10/00 1742 – ingen akt

Lindberg / Svets, Karl (Jansson)……………………………....…….akt 1776

Lindberg, Jan (Nilsson)………………………………………........…….akt 1807

Lindberg, Jan (Nilsson)…………………………………......….………..akt 1827

Lindberg, Per (Andersson)…………………………....…………...…..akt 1809

Lindrot / Lindström, Nils (Andersson)…...…………………..…..akt 1742

Lindrot, Anders (Andersson)…………..….död 17/12 1741 – ingen akt

Lindrot, Anders (Larsson)…………………….......……………………akt 1694

Lindrot, Israel (Israelsson)……………….….död 27/6 1693 – ingen akt

Lindrot, Jan (Jansson)…………………………..död 31/3 1809 – akt 1790

Lindrot, Lars (Lustig)…………………………………......………...……akt 1810

Lindström / Lindrot, Nils A (Andersson)……………………..…….akt 1742

Lindström, Petter (Svensson)……………..död 12/3 1790 – akt 1778

Rut / Ullberg, Nils (Jönsson)………………………………....………..akt 1748

Rut, Erik (Andersson)…………………………………......……….…….akt 1694

Rut, Lars (Ersson)………………………….…….död 3/00 1748 – akt 1743

Rut, Lars (Persson)………………………...……död 8/00 1742 – ingen akt

Rut, Nils (Larsson)………………………….....………………..…..ingen uppgift

Rut, Olof (Johansson)………………………....…………………..ingen uppgift

Svets / Lindberg, Karl (Jansson)…………………………….……..akt 1776

Svets, Daniel (Andersson)……………………..död 9/4 1762 – akt 1747

Svets, Erik (Ersson)………………………….........…..död 9/4 1762 – akt 1747

Svets, Johan (Johansson)……………………....……………….…….akt 1743

Svets, Olof (Bengtsson)………………………död 9/00 1742 – ingen akt

Svitts, Jöns (Larsson)……………………………….....…………….….akt 1687

Ullberg / Rut, Nils (Jönsson)……………………...…………...………akt 1748

Ullberg, Israel (Israelsson)………………….död 29/11 1808 – akt 1806

Ullberg, Israel (Larsson)………………………….....……………..……akt 1809

Ullberg, Lars (Zakrisson)………………………….....………………….akt 1767

Summa inskrivna i Kungsör:    66

Rotetillhörighet: Blomme-Ullersäters, Durkfält-Torp, Fröjd Frövi, Klinga-Nyby, Lindberg-Lia, Lindrot-Lia, Lindström-Lia, Rut-Ullersäter, Svets-Lia, Ullberg-Ullersäter.

Registrerade från Näsby socken, åren 1679-1855.

Westmanlands Regemente förekom 1635-1927, då det uppgick i Flygflotiljen i Västerås, F 1, som i sin tur nedlades 1973.

Hvad man hört säj´as, om traktens Soldater och Husarer, i Näsby

”Källtorpet hette förr Medinge ryttarstuga och hade blivit ett  tillhåll  för många soldater. Orsaken lär ha varit tillgången av arbete på gården. Knekten Brolin som tidvis ska ha jobbat på Medinge, lär ha bott i Ullersberg, inte heller så sällan på Ullersäters mark. >Vid bäcken låg Ullbergs stuga. Men Corporal Ullberg själv bodde i en stuge, lite högre upp<.

Ryttmästaren Carl Reinhold Tersmeden tillärvdes Medinge och Kägleholm efter fadern, Jakob Niklas död, 1822. Själv född 1789 efter modern Hedvig Wegelin och vid vuxen ålder disponent vid Larsbo och Saxe bruk i Söderbärke. Efter faderns död på Hinseberg i januari 1822,vigdes Carl Reinhold samma år med kusinen,Gustava Charlotta Tersmeden.

Soldat Schilling kom från Vrickarbron i Ullersäter, liksom ryttarna Lindberg och Åström. Nära Bärgia gård bodde knekten Ekstedt som var en häjare i att slunga hammarn´ mot städet! I Hjeltmyra var soldaten Lindquist ibland bokförd som anställd i stallet. Medinges källare för is byggdes år 1825 av soldaterna Schill och Flyckt. De svenska krigen var nu över och knektarnas mångkunnighet kom väl till pass. Genom sin skrivkunnighet blev de även bra undervisare på landsbygden, t.ex. i Högstaboda under artonhundratalet. Lokal

var den senare Högstaboda handel. Den soldaten bodde i knektstugan Bogärdet. I likhet med Hedvig Wegelins samtida barnaskola 1836 i Ödeby, undervisades det i två ämnen.

Sedan flyglarna uppförts av tegel från Wedevåg, med s.k. reveterad vit yta där den underliggande stommen utgörs av liggtimmer, övergick man på Medinge till den mera salongsbetonade verksamheten vid planen ner mot sjösidan, den så kallade Bränneri-backen.>Nya Brygghuset<uppfördes av soldat Tapper från Wrälinge i>1830-tals stil <. Därefter >rann en ström av brännvin< ut till krogar och gästgiverier i Ålsäng, Fellingsbro och Arboga. Västmanland blev landets mest brännvinsdränkta landskap och fram under 1840-talet, märktes de största alkoholproblemen i Fellingsbro. Bryggarhuset innhöll bostad med rum och kök, där rummet hade tegelkakelugn, för brännmästaren Meier.

Öfversten von Düben på Kägleholm inköper först 100 kannor Brännvin av Meier för 83 Rigsdaler Banko, senare ytterligare 300 kannor, medan han dessförinnan efter kriget mot Ryssland om Finland, 1808-1809, mottagit två soldater som uppenbarligen överlevde striderna och som vid hemkomsten visade sig under stridernas hetta, bytt ut von Dübens byxor mot andra par, av sämre kvalitet (kanske ryska?). Detta får öfversten >att gå i taket< ! Han skriver i ett brev från Kägleholm (som har 150 hästar i stallet), a t t återfå byxor av samma kvalitet som de han lämnat ut till de då stridsdugliga knektarna (1808)!

Klädetska ha samma kvalitet som hade beståtts de bägge soldaterna när de ”utgingo” !

Vid Mötesplatsladan mellan Källmanstorp och Sandåsens husartorp möttes Ryttarna. Kvar sitter järnringarna som höll hästarna, som ett bevis på träffpunkten. - Några vet man fortfarande namnen på: - Soldat Ekstedt från Bärgia gård, god för 23 riksdaler av smide, Ryttaren Forsell hade tjänat slant vid notdragning med kusken Lindström. >Rotesoldaten blev en prydnad för hemorten. Uniformens snitt blev stilbildande, både för civila kläder som för folkdräkten. Officerarna drog på sig sämskinnsbyxorna fuktiga för att de skulle smita åt, som parismodet föreskrev!< Husarerna blev senare kuskar vid Herrgårdarna. I  Fellingsbro skulle två husarer(ryttare) rida före likvagnen, - en för den tiden vanlig sed!

Inne i skogen, intill Medingegärdet, finns en källa som kallades Kanonkällan, därav också namnet på skogen;-Kanonskogen.Namnet uppkom efter soldat Kanon på Hinseberg, som

hittat källådern. Kapten Schröder på Ringaby köpte August och Emma Larssons ena ko när hustrun kom leandes mä Maj-Ros och de möttes som av en händelse. Han betalade ur börsen, kontant på vägen! Schlyter hette Medinges sista husar. Rusthållskonto 1838: 1 skrapa åt häst, syl och krats vilket samtidigt med pistolbesiktning belöper sig till 6 Rigs B:o 30 shilling och 2 runnst. >Han va så granner på sin vita häst, mä korslagda revärer och blanka ridstövlar, att tjänstejona ”tog till ögera”, - när han red bort en sista gång<.”

 – som troligen läst på i: ”Herrgårdar och torp vid Väringen”?